diba.blogg.se

Han vinkar glatt innan han lite alldagligt joggar ner från flygplanstrappan. På flygfältet står förväntansfulla män och kvinnor och väntae. Deras ögon glittrar likt fjortonåriga Justin Bieber fans. Bliderna från Barak Obamas ankomst till Sverige får mig att må illa. Efter en tur i Stockholm ska presidentn äta middag med nordens främsta politiker. På dagordningen står frågor som frihandels avtal, övervakning och såklart Syrien. Min oro är att våra politiker är så starstrucked att tonen vid middagen mer eller mindre kommer att likna ett r*vslickeri maraton (ursäkta min franska) istället för ett försök markera för Obama att vi inte accepterar att amerikanerna leker väldspoliser. Då presidenten själv inte verkar stå får diplomatiska förhandlingar hade jag velat se att våra makthavare hade tackat nä till Obamas besök och talat om att när kära presidenten får tillbaka fötterna på jorden är han välkommen. Jag skulle vilja se Reinfelt sätta de amerikanska diplomaterna på nästa plan tillbaka till Usa precis som vi säder afghanska flyktingar tillbaka till sitt sönderbombade hem. Men med tanke på utrikeminster Kalles tårfyllda ögon finner jag inget hopp för en rättvis utgång av besöket från den amerikanske mördaren.

Så medan våra politiker skakar Obamas bloddränkta händer tänder jag ett ljus för alla som har fallit offer för kriget mot terrorismen...